Karakterisering av deponiavfall

Avfall som slutdeponeras på en deponi ska genomgå en karakterisering innan avfallet mottas. Vid karakteriseringen försäkrar man sig om att avfallet är lämpligt att placera på deponin utan att orsaka olägenheter för hälsan eller miljön även på lång sikt.

Ab Ekorosk Oy:s deponi för sedvanligt avfall finns i Karleby vid Storkohmo avfallscentral.

Statsrådets förordning om deponier (331/2013) kräver att avfallets producent eller innehavare uppvisar uppgifter om avfallet och att det är lämpligt att deponera för upprätthållaren av deponin. Vid deponin mottas endast sådant avfall som uppfyller de krav som förordningen ställer på avfallet.

Enligt förordningen tar deponin inte emot:

  • Avfall som innehåller biologiskt nedbrytbart eller annat organiskt material
  • Flytande avfall
  • Explosivt, frätande, oxiderande, antändbart eller lätt antändbart avfall
  • Avfall med smittofara från sjukhus eller veterinärstationer
  • Oidentifierbara kemiska ämnen som uppstått i forsknings-, utvecklings- eller undervisningsverksamhet
  • Fordonsdäck

Karakteriseringen av avfall sker genom en grundläggande karakterisering av avfallet, genom testning av motsvarighet och genom granskning av lasset vid deponins våg.

Grundläggande karakterisering

Varje avfallsparti som ska deponeras på deponin ska genomgå en grundläggande karakterisering. För avfall som uppstår regelbundet görs en grundläggande karakterisering i samband med godkännande av det första partiet, därefter räcker det med en årlig testning av motsvarighet.

Vid den grundläggande karakteriseringen ska följande uppgifter meddelas:

  • Avfallets uppkomstställe
  • En beskrivning av den process där avfallet uppstått
  • Avfallets sammansättning samt dess löslighetsegenskaper dvs. ett utlåtande från karakteriseringen av avfallet med laboratorieresultat
  • Vid den grundläggande karakteriseringen av avfall som uppstår regelbundet ska man även uppge information om bland annat variationer i avfallets kvalitet samt om avgörande faktorer för testningen av motsvarighet

Endast asbestavfall och djuravfall kan i vissa fall slutdeponeras utan testning.

Avfallets producent eller innehavare ansvarar för att testningen av avfallet sker i ett godkänt laboratorium samt för kostnaderna för testningen och utlåtandet om avfallets lämplighet för slutdeponering.  

Provtagningen och karakteriseringen ska ske i enlighet med statsrådets förordning 331/2013. Metoderna för provtagning och testning presenteras i förordningens bilaga 2. Ett flertal konsultföretag utför karakterisering av avfall.  

Åtminstone följande tester ska utföras på avfallet:

  • Den totala koncentrationen av metaller
  • Löslighetsegenskaper (enligt listan i förordningen 331/2013)
  • Halten organiskt kol, TOC
  • pH
  • syraneutraliseringskapaciteten, ACN
  • Övriga eventuella parametrar som ska kontrolleras avgörs från fall till fall. Det kan röra sig om till exempel PAH- och PCB-föreningar samt oljekolväten.

Resultaten från karakteriseringen av avfallet jämförs med de gränsvärden som finns i statsrådets förordning 331/2013. Om alla gränsvärden underskrids kan vi ta emot avfallet vid Storkohmo avfallscentral. Sist och slutligen är det myndigheterna som besluter om avfallet godkänns.

Testning av motsvarighet

Avfall som uppstår regelbundet i samma process ska testas årligen. I samband med den grundläggande karakteriseringen ska man definiera de parametrar som ska mätas i samband med testningen av motsvarighet. Vid testningen av motsvarighet försäkrar man sig om avfallet motsvarar de uppgifter som gavs i den grundläggande karakteriseringen och att avfallets kvalitet inte har förändrats.

Granskning på deponin

Avfallslasset granskas i samband med mottagningen. Man försäkrar sig om att avfallet motsvarar de dokument som lämnas med avfallet. Om avfallet inte motsvarar kraven så tas lasset inte emot. 

Storkohmo deponi

Ulf Grahn, våg- och deponiskötare

Tfn (06) 822 9078

Epost storkohmo(a)ekorosk.fi